Lilla Kitty!
Du var en sådan lugn och hemkär liten katt. Du kom stolt och ropade på oss när du fångat en mus. Det hördes direkt när det var fångst på gång. Du var så pratsam. Svarade oss när vi ropade på dig och hade alltid mycket att säga.
Du tyckte det var läskigt första dagen på båten, men sedan ville du sitta längst fram i stäven och titta.
Varför skulle du bara få 8 år att leva? Varför fick du tumör i lungan? Det är så tomt efter dig men i minnet finns du kvar. Vi minns hur mjuk din päls var. Vi minns känslan av att ha dig i famnen. Sov sött i din katthimmel lilla Kitty!
Kramar från din familj.
Insänd av Kate i Stockholm, 4/9 2008
>> Tipsa en vän om minnessidan "Sov sött i din katthimmel, Kitty"